Telkkäjahti saaristossa. Knipjakt i skärgården.

Knipa är ett underskattat vilt som flera jägare undviker att skjuta p.g.a. att de inte tycker om smaken. Knipan hör till dykänder och söker sin föda ofta från havet t.ex. kräftdjur, insekter och blötdjur. Därför kan vissa tycka att kniporna smakar tran (fiskolja) men ifall viltet hanteras på rätt sätt, anser jag att knipan är minst lika god som övriga sjöfåglar. Knipor bör flås gärna då de ännu är varma, då är det lättare att få loss skinnet och fettet som täcker bröstfiléerna. Jag skär bort det mesta av fettet och sedan tar jag ur filéerna, senare brukar jag ännu noggrannare rensa dem i ett senare skede. Det finns personer som lägger filéerna i mjölkbad över natten i kylskåp för att få bort den "traniga" smaken och blodet ur köttet, jag brukar göra det samma men med vattenbad. Knipa passar utmärkt i gryta eller som rökt.

Rökt knipa tillsammans med kantarellstuvning.

Kniporna brukar dyka upp vid mina jaktområden i slutet av september eller början på oktober. Vanligtvis finns det mycket fågel i området genom hela oktober, och fångst är nästan garanterat varje gång då jag är på knipjakt. Kniporna är väldigt sociala och landar gärna vid vettarna (plast fåglarna) eller flyger på nära håll.

En vanlig knipjakts morgon ser ut som följande för mig:

Kvällen innan jakt, går jag igenom utrustningen och packar vettarna klart för morgonen. Båten tankas eller batteriet laddas till roddbåten med elmotor. Väckning nästa morgon är vanligtvis vid 5:30-6 tiden beroende på när solen går upp. Äter frukost, klär på mig och går ut för att packa båten med allt som skall med till jakten. Knip vettarna jag använder är av märket Tangelfree och köps i en förpackning bestående av fyra hanar och två honor. De 18 vettarna jag har packas nuförtiden i vanliga vita köttlådor, varifrån jag tycker de är lätta att lägga ut dem i vattnet och de förvaras snyggt och lätt i lådorna. Tidigare använde jag de pafflådor de kom i men de var inte alls bra för att ha med ute vid vattnet.

Tidigare sätt att förvara vettarna som var råddigt och opraktiskt.

Det tar ca.10-15 min att köra båten till jaktstället p.g.a. området är väldigt stenigt. Framme vid platsen lägger jag ut vettarna oftast i raka linjer bestående av 4-6 fåglar per rad för det är snabbt och enkelt samt att kniporna ofta simmar i raka led i vattnet. Mellan linjerna med vettar lämnar jag någon meter fritt utrymme som landningsområde för fåglarna. Dock har jag inte märkt att det skulle vara någon större skillnad ifall vettarna är i linjer eller bara utkastade en och en i större spridning, båda fungerar men det är snabbare att lägga ut vettarna i linjer. Vid sidan om en bit bort lägger jag vanligen en liten hop med and vettar. Slutligen dras båten upp på baksidan av den lilla ön där jag sätter mig.

På bilderna syns linjerna av knip vettar och utrymmen för fåglarna att landa vid.

Kniporna flyger enligt egen erfarenhet längre på morgonen än andra andfåglar. De börjar flyga då det ännu skymmer och fortsätter hela morgonen till ca.10 tiden. Vid området var jag jagar, är det inga andra jägare. Det leder ofta till att fåglarna samlas på ett ställe där de får vara ostörda och det flyger inga fåglar vid vettarna. Då har det flera gånger hjälpt med att skjuta ett eller två skott för att få upp fåglarna i närheten och det leder vanligen till att någon fågel svänger mot vettarna. P.g.a. att jag inte har hund betyder det att varje gång en fågel skjuts måste båten ut i vattnet och ro efter den eller ifall fågeln glidit längre bort köra efter den. De gånger jag haft hund med har vanligtvis fångsten blivit större än de gånger hund inte är med. Detta för att det tar en god stund att apportera varje fågel utan hund och nästan alltid kommer fåglarna flygande precis då jag är ute i båten.

Kniporna simmar "djupt" och med det menar jag att de har endast en liten del av ryggen samt huvudet ovanför vattenytan. Därför skjuter jag ogärna knipor i vattnet, chansen för skadeskjutning blir stor och de som jagat knipa tidigare vet att en skadeskjuten knipa kan dyka långt och länge. Det leder till onödigt lidande och det går åt mycket tid att få fågeln avlivad. Ifall en knipa landar vid vettarna ställer jag mig gärna upp för att få fågeln att lyfta från vattnet och skjuter den då eller före den landar vid vettarna. Vid knipjakt använder jag snabbt laddade hagelpatroner av stål i storlek fyra (ca.3mm), väljer gärna en patron med lite mindre hagelstorlek för att få en täckande hagelsvärm. Knipjakt är den fågeljakt jag tycker mest om p.g.a. att den sker i regel i oktober då vädret är svalare men vackert och klart, samt att det ofta blir flera tillfällen under morgonen. Även yngre generationer deltar gärna i dessa jakter då det alltid inte dröijer flera timmar mellan händelserna.

***********************************

Telkkä on aliarvostettu riistalintu jota monet metsästäjät välttävät ampua, sillä he eivät tykkää linnun mausta. Telkkä kuuluu sukeltaviin lintulajeihin joka usein etsii ravintoa sukeltaen esim. äyriäisiä, hyönteisiä ja nilviäisiä. Tämän takia jotkut tykkäävät että telkkä maistuu kalanmaksaöljylle, mutta jos lintu käsitellään oikealla tavalla niin se maistuu mielestäni aivan yhtä hyvälle kuin muutkin vesilinnut. Telkkä pitää mielellään nylkeä lämpimänä jolloin nahka ja rasva istoaa helpommin rintafileitten päältä. Leikkaan ensin enimmät rasvat pois ja otan tämän jälkeen fileet talteen, myöhemmin puhdistan fileet tarkemmin. Olen kuullut että jotkut laittavat fileet yön yli jääkaappiin maitoon likoamaan jolloin maut neutralisoituu, tapaan tehdä saman asian mutta käytän vettä, maidon sijaan. Telkkä sopii vallan mainiosti patoihin sekä savustettavaksi.

Savustettua telkkää ja kanttarellimuhennos.

Telkät tapaavat saapua jahtimailleni syyskuun lopussa tai lokakuun alussa. Tällöin alueella on paljon lintua koko lokakuun läpi kunnes jäät saapuvat, saalista saa lähestulkoon joka kerta kun menen telkkäjahtiin. Telkät ovat todella sosiaaleja ja laskeutuvat mielellään kaaveparven sekaan tai tulevat läheltä katsomaan.

Tavallinen telkkäjahti aamu näyttää seuraavanlaiselta minulle:

Edeltävänä iltana käyn varusteet läpi ja pakkaan kaaveet valmiiksi. Vene tankataan tai akku ladataan jos menen soutuveneellä jossa sähköperämoottori. Herätys mökillä on tavallisesti 5:30-6 riippuen milloin aurinko nousee. Syön aamupalan, puen ja menen ulos pakkaamaan kaikki veneeseen mitä tarvitsen jahtiin. Telkkäkaaveet joita käytän tulevat valmistajalta Tangelfree ja ostopakkaukseen kuuluu neljä koirasta ja kaksi naarasta. Minun 18 kaavetta pakkaan nykyään moneen tavalliseen lihalaatikkoon, joste kaaveet ovat helppo laskea veteen ja kaaveet pysyvät hyvin järjestyksessä myös säilytyksessä. Aikaisemmin käytin pahvisia ostopakkauksia mutta muutaman käyttökerran jälkeen merellä ne hajosivat käsiin.

Aikaisempi säilytys järjestely joka oli sekava ja ei käytännöllinen.

Venematka kestää noin 10-15 minuuttia metsästyspaikalle sillä alue on todella kivinen, ja pimeässä vielä haasteellisempi. Kun saavun paikalle lasken kaaveet veteen usein suorina letkoina koostuen 4-6 kaaveesta, tämä on nopea tapa saada kaaveet veteen ja telkät uivat usein suorissa letkoissa merellä. Jätän letkojen väliin muutaman metrin tyhjää tilaa minne linnut voivat laskeutua. En ole huomannut suurempaa eroa ovatko kaaveet letkoissa tai yksitellen heitettynä sekaisin veteen, molemmat toimivat hyvin telkille mutta letkat ovat nopeampia tapa. Tavallisesti laitan sivuun myös erillisen ryhmän sorsankaaveita. Lopuksi vene nostetaan saaren takapuolelle jossa istun.

Kuvissa näkyvät kaave letkat joiden väliin jätän tilaa linnuille laskeutua.

Telkkien aamulento kestää omien kokemuksien perusteella pidempään kuin muilla vesilinnuilla. Lento alkaa kun vielä on hämärää ja jatkuu 9-10 aikaan. Alueella jossa metsästän ei ole muita metsästäjiä joka johtaa siihen että linnut laskeutuvat rauhalliselle alueelle ja pysyttelevät siellä eikä tule kaaveille enään. Kun näin tapahtuu monesti auttaa se että ampuu pari kertaa jolloin lähistöllä olevat linnut lähtevät lentoon ja usein joku linnuista päättää tulla kaaveita katsomaan. Koska minulla ei ole koiraa joudun aina hakemaan ammutut linnut veneellä mikä kestää oman aikansa. Silloin kun koira on mukana saalis on yleensä suurempi koska ampumiselle jää enemmän aikaa ja tilanteet eivät mene ohi samalla tavalla kun veneellä noutaessa.

Telkät uivat "syvällä" ja tällä tarkoitan että ainoastaan pieni osa selästä ja pää ovat pinnalla. Tämän takia en mielellään ammu telkkiä veteen, haavakoksi jäämisen todennäköisyys on todella suuri. He jotka ovat metsästäneet telkkiä ennen tietävät että haavakko telkkä voi olla sukelluksissa pitkän ajan ja uivat pitkiä matkoja veden alla. Tämän johtaa turhaan kitumiseen ja voi kestää kauan ennen kuin linnun saa lopetettua. Jos telkkä laskeutuu kuville niin nousen mielellään pystyyn, tällöin lintu nousee siivilleen ja voin ampua sen ilmaan, tai sitten ammun linnun kun se on laskeutumassa kuville. Telkille käytän nopeasti ladattuja patruunoita yleensä koossa neljä (noin 3mm, valitsen mielellään pieniä haulikokoja saadaakseni hyvän ja peittävän haulikuvion. Telkkäjahti on mielestäni mieluisin vesilintujen jahtimuoto sen takia että, jahdit ovat lokakuussa jolloin aamut ovat hieman viileitä mutta kauniita sekä tapahtumia on usein paljon. Näihin jahti aamuihin osallistuu mielellään nuorempikin sukupolvi, sillä odotusajat eivät aina ole todella pitkiä tilanteiden välissä.